I lordags var det, som ni alla sakert redan kanner till, Halloween. Halloween i USA ar en ganska stor grej om man sager sa. Ni skulle bara ha sett vad vissa manniskor gjorde med sina hus! Ni vet nar man pyntar upp dom lite festligt Det var pa vissa stallen helt absurt! For mycket prylar om man sager sa.
Jag kan inte beskriva det battre an sa. Men for er alla som har sett filmen Ett paron till farsa firar jul kan ju tanka er det han gor med sitt hus, fast i stallet for julsaker, sa byt ut det mot pumpor, spoken, spindlar, dockor, gravstenar. You Name It
Jag fragade Jeff
Jag Men det ar ju helt tokigt vad vissa manniskor gor med sina hus. Ar det alltid sahar?
Jeff HA! Det har? Det har ar inget! Vanta tills du far se vad folk gor runt juletid.
Hahah, tankte jag, kanske blir sa att jag far se en akta paron till farsa klattra upp pa sitt tak och nala fast ca en miljard julelysningar over hela huset
Ja men Halloween var det ja. Vi akte upp till Glenview dar Sallie bor, dar gjorde sig JD och Eloise redo for att Trick or Trita. JD var utkladd till en Dallas Cowboys fotbollsspelare och Eloise var utkladd till en Dallas Cowboys Cherleader. Ni ska veta att i familjen Davis ar det bara Dallas Cowboys som galler! Dallas Cowboys ar alltsa ett amerikanskt fotbollslag. Det var hur coolt och gulligt som helst att dom matchade varandra.
Vi akte sedan till en av Sallies kusiner som ocksa bor i Glenview och med hans barn och deras grannars barn gick vi och trick or tritade. Det var hur mycket barn som helst ute pa den gatan.
Efter nagra timmar akte vi tillbaka till Aurora. Jeff och jag hade varit och handlat tidagare den morgonen och fyllt upp med ett jatte lass med godis. Och det behovdes verkligen. Det kom hur manga ungar som helst till Jeffs hus. Jag verkligen alskar att ge ut godis till sota barn som ar utkladda upptackte jag. Dom plingar pa dorren och ar hur sota som helst. Eftersom att vi hadet jatte lasset med godis sa gav jag dom hur mycket som helst. Helt underbart att se deras ogon bli enorma nar jag tar en stor handfull med godis och sager at dom att halla upp sina pasar och sen bara oser ner godis.
Ja jag maste nog saga utan att overdriva det minsta att jag nog ar en av varldens basta godisgivare Oj nejmen hoppsan, vad hande med odmjukheten dar? Haha, det kan ju alltid undra :)
Jag maste bara beratta for er nagra av mina absoluta favoriter vad gallande kostymer som jag har sett sahar runt Halloween tider. Glom inte bort att det ar pa sma pojkar mellan kanske 6-10 ar som jag har sett dom har pa, vilket go det annu mera klockrent.
Tva broder utkladda till Mario och Luigi. En Michel Jacksson. En Wolverin. En The Punisher. En pizza kille- han hade mustach och istallet for pase en massa pizzakartonger han sammlade godiset i. Och sa var det en liten kille, vad ska jag bskriva han som nu da? Hum, man kan val saga att han var en Snoffsig herre. Han hade frack, hog hatt, kapp och monokel.
Det var min Halloween i Amerika det. Ganska lyckad om jag far saga det sjalv :)
Jag vet att det ar manga av er som ar sa valdans nyfikna pa hur jag bor har i Aurora och hur det ser ut. Sa, efter allas begaran har jag tagit mib babis och sprungit runt som en forvirrad hona och tagit kort pa allt som kunde vara vart att ta kort pa. Efter att noga ha valt ut dom basta ska ni nu fa se bilder pa hur jag har det.
Det har ar valdigt viktigt. Nar ni tittar pa bilderna sa vill jag att ni ska tanka pa laten "Our House,in the middle of the street" Den passar sa bra in tycker jag
Dom tva speglarna som sitter mellan bada fonstern. Det forsta man ser nar man kommer in i mitt rum.
Utsikten fran mitt fonster
Mitt kontor. Dar jag utfor valdigt viktigt arbete.
Sadar ser jag ut nar jag totalt gosar in mig i min Qeen Size sang
Toaletten pa overvaningen som jag delar med JD
Min tandborste. ah vanta, jag fick just ett mejl... Asch, det var inget speciellt. Bara intresseklubben som nu har startat ett krig mot mig
Trappan ner. Eller ar det egentligen trappan upp? klura pa den ett tag du.
Koket, med TV rummet i bakgrunden
Wow. Kallt vatten direkt ur frysen. Coooooolt
Valkommen in
Vart hus...
...Pa mitten av gatan.
Det dar var alltsa den lilla rundturen av Jeffs hus har pa Garfield Avenue. Hoppas ni gillade det.
Just idag sa har jag skypat Skype, ett programm pa datorn som gor det mojligt att prata och se varandra med en webbcam genom internet med mina tva sma powerpuffar. Dvs Jojo och Hevin! Det ar alltid lika roligt att fa prata med dom. Men gud vad ensam jag kanner mig nar dom inte ar med mig. Haha vi har lite planer pa att nagon gang i framtiden flytta ihop tillsammans och leva ett fantastiskt, roligt och galet liv. Det har har nu Jojo funderat ganska mycket pa och skrivt ett inlagga i sin blogg som handlar om hur det skulle se ut om vi bodde tillsammans och om bade Hevin och Jag skulle bli gravida samtidigt. Hahaha det har ar sa fruktansvart roligt, bara for att jag absolut kan se det ga till nastan sadar. Ni som har lite tid over. Las den! Ni kanske far en liten battre forstaelse i hur varan helt underbara vanskap fungerar.
http://fruitloops.blogg.se/2009/october/if-we-lived-together.html
Jag skrattde hogt och ljudligt.
Nej men sa mycket mer har val inte hant. Jag tranade idag, det gick bra, inga problem dar.
Sen nar Jeff kom och hamtade mig fran gymet sa fick jag kora Jeffs bil! WOW Det var Jeffs ide, jag var valdigt osaker forst och ville inte alls, men med tanke pa att Jeff sa gott som jobbar med att overtala folk dagarna i anda, sa hade jag ingen storre changs att vinna den disskutionen. Jeffs bil ar automatvaxlad. Det var fruktansvart forvirrande att en av pedalerna saknades. Detta resulterade i att jag varje gang som jag gasade eller bromsade infor att svanga tryckte extra mycket pa bromsen. For det ar ju den foten som i vanliga fall trycker pa kopplingen. Till raga pa allt sa var bromsarna pa Jeffs bil nagra slags superbromsar som i vanliga fall anvands for att bromsa stora frakttag eller rymdraketer och liknande ting. Varje gang jag snuddade det minsta ytte pytte lilla pa bromspedalen sa tvarstanna hela bilen! Ja du, den lilla korta resan hem pa vanligtsvis tre minuter kandes oandligt mycket langra och krangligare i mitt latt forvirrad tillstand. Och allt pga att vaxelspaken inte fanns.
Sa det kan ga.
Jag haller pa att plugga for fullt. Pa lordag galler det. Da tar jag mitt engelska test och kan forhoppningsvis soka skolor sa fort som mojligt.
Men nu maste jag sluta. Skriver till er snart igen.
Puss och hej leverpastej
