måndag 28 december 2009

Yoga och visum

Hej.

Julen har varit har nu. kommit och gatt, som den gor varje ar. :)

Vi var hela familjen i Aurora pa Juldagen. Dvs, Jeff, JD, Christiani, Max, Sallie, men inte Eloise som var med sin pappa. Dom ar sa snalla mot mig!! :D. Jag fick julklappar, fast an jag specifikt sa: Kop inte julklappar at mig! Men det gjorde dom. Pappa sa: men snalla! Tror du sjalv verkligen att Jeff inte skulle kopa nagot till dig bara for att du sa att han inte skulle gora det?! HAHA. Mamma sa: men sa ar det, sluta fa daligt samvete och bara tacka och njut i stallet. Ja okej da! Sa det gjorde jag. Det var absolut mysigt.

Igar sa foljde Christiani och jag med Sallie till hennes hot-yoga uppe i Glenwiev dar hon bor. Det var alltsa vanlig yoga i ett rum som ar narmare 40*C varmt. Jobbigt! Jag blir allid lika facinerad utav instruktorerna som haller i sanna saker. Hur tusan orkar och kan dom allt!?
Sahar gick mina tankegangar lit under passet:
Instruktor: Sadarja, nu till Warrior-position.
Jag: Okej, det har ar val inte for jobbigt..
Instruktor: Boj ner, vand upp och hall.
Jag: jobbigt, jobbigt, tungt, TUNGT!..
Instruktor: Och sa slar vi knut pa oss sjalva, saja, benet ska vara sahar.
Jag: HJALP! Jag gar av!
Instruktor: Nu gor vi den har positionen. Boj ner, strack ut... Och andas.
Jag: FLAAAAAS! woho, tur att hon sa att jag skulle andas, glomde totalt bort det under min totala koncentration.

Haha :D. Men det var faktiskt jatte skon traning och vi hade det jatte kul vi tjejer den dagen. Men idag sa har jag ju sjalvklart ont i hela kroppen. Traningsverk pa stallen jag inte ens visste att man kunde fa traningsverk pa.



Imorgon sa tanker jag aka in till Chicago igen. Jaaa jag tanker nog Shoppa lite granna bara. Jag vet vad ni tanker: Men herregud. Den dar lilla ungdommen till flicka borde allt ta hand om sina pengar battre! Sa oansvarligt och ytligt av henne att ga och shoppa hela tiden! *Fnys* Till mitt forsvar sa vill jag bara saga att jag mest skriver och pratar om att jag vill shoppa, jag gor det faktiskt ganska sallan. Men jag erkanner, jag tycker det ar skit kul :D! Madonna laten an en gang :D Jaja, sa imorgon ska jag shoppa. Om jag hittar nagot som ar vart att shoppas det vill saga. Jasg hade intressanta konversationer med bade jeff och pappa om det dar.
Jeffs.
Jag: woho, och sen sa vill jag aka in till Chicago!
Jeff: vad ska du gora dar?
Jag: shoppa!...
Jeff: Nej, du vill inte aka in till Chicago!
Jag: Va? klart att jag vill! Vad snackar du om?
Jeff: Nej det kommer att vara mycket folk och trangt och jobbigt bara. Varfor stannar du inte i kopcentrena runt om i Aurora? Om du gar upp jatte tidigt typ vid 4-5 sa ar det jatte mycket rea och d kan be min mamma kora dig. Hon gar anda upp sa tidigt.
Jag: Ar du tokig!? Visst att jag gillar shoppa, men jag ar fortfarande vid mina sinnens fulla bruk. Jag aker in till Chicago nagon dag framover i stallet.
Jeff:Hm...

Pappas
Jag: Och sen sa ska jag shoppa, shoppa, shoppa! Jippe jahola!
Pappa: Nej, nej, nej! Du ar inte sa materialistisk! Johanna, forsta det har: Det ar bara amnen i din hjarna som sager at dig att du vill shoppa! Okej?
Jag: Okej?...
Pappa: Vad sager din sjal?
Jag:.....
Pappa: na?
Jag:....
..... Shoppa!


Ja precis. Dar satt den. Men men, in till Chicago imrogon i alla fall. Om det ar jobbigt eller mycket folk sa tar jag bara taget hem igen. Simpelt.



Som ni alla sakert redan vet vid det har laget sa kommer jag hem igen den 2. Det ar forhoppningsvis bara for en kortare stund. Det ar sa att nu ar jag har i USA som gast, pa ett s.k Visa-Waver. Jeff och jag har fixat alla papper. Nu har vi verkligen alla papper som finns! Men dom viktiga manniksorna som bestammer det dar skickade tillbaka mina papper. Dom skrev inte riktigt varfor, dom skrev bara att vi skulle ringa till nagra andra viktiga manniskor som fixar med det dar. Sa det gjorde vi. Den tredje personen som vi pratade med var den enda som visste nagot. Det har var det hon sa: Det finns bara tva regler med Visa-waver! 1. Personen i fraga kan absolut inte under nagra omstandigheter stanna mer an 90 dagar! 2. Det gar inte att andra sitt visum status!
Jaha, dar ser man.... Sa jag maste helt enkelt aka hem for att fixa det dar hemma. Helt arligt, det ar snart ar 2010. Det har ar lojligt Jaja, pappa, mamma och alla andra ar jatte glada. Visst visst, forst var jag besviken, valdigt besviken. Men det gar liksom inte att gora nagot at det. Sa jag bestammde mig for att gora det basta utav situationen och nu ser jag verklign fram emot att fa aka hem en snabbis och traffa er alla igen! Men som jag redan sa forsiktigt och milt forsokte forklara for mina foraldrar: sa kommer jag att umgas med mina kompisar storre delen av tiden. Det betyder absolut inte att jag inte kommer att ha tid att traffa er alla om ni vill traffa mig. Det betyder bara att jag inte kommer att sitta och hanga runt hemma, utan gora saker med mina vanner.
Jag ska forsoka boka en tid pa den amerikanska ambassaden i usa antingen ikvall eller imorgon. Om det inte gar att gora genom internet sa far pappa boka den sa fort som mojligt. Jag har alla papper, jag har fixat allt nu. Det finns ingen som helst anledning till att inte acceptera mitt visum! punkt slut. Om dom gor det sa orkar jag inte ens forsoka langre, da ar det inte vart det.

Det jag inte ser fram emot ar att flyga hem. 18 timmar! Jamen kom igen! Ge upp. 7 timmar pa Strauss flygplats i Munchen. Vad ska jag gora da?! Mina vanner har verkligen inte hjalpt till alls i den fragan! Neheda, dom forsokte, dom ar snalla, men det lyckades bara inte. Tex:
Jag: Robert! 7 timmar pa strauss flygplats. Vad ska jag gora? Jag vet att du var typ 4 timmar pa en flygplats nar du flog hem fran Chicago. Vad gjorde du?
Robert: Jag la mig pa en bank och sov i lite mer an tva timmar.
jaha, tack for den. Jag kan inte sova sadar! Jag bara kan inte. Jag kan inte ens sova i bilar eller framfor TVn for guds skull. typiskt...
Jag: Hjalp mig Jojo, vad ska jag gora under den tiden?
Jojo: OH oh oh! jag vet! hallaaaaaa? Taxfree saklart!
Jatte bra tankt dar Jojo. Men vad ska jag gora dom andra 6 timmarna som ar kvar? Du ar for gullig.



Nej nu ar jag trott och ska ga och lagga mig. Hoppas att eran jul var jatte bra!
Vi syns hemma i Sverige igen om inte allt for lang tid. Kram!

måndag 21 december 2009

Ju-ju-ju-ju-ju jul igen!

Hej alla underbara manniskor i mitt liv. Hoppas att ni mar bra!



Jag vill borja med att beratta om brunchen frunchen va hade i sondags pa Sallies countryclub. Vi gick upp tidigt. Jeff retade mig for att jag gjorde en grimas over att behova ga upp vid halv sju. Vi duschade och gjorde oss i ordning och sedan hoppade vi in i bilen. Korde upp till Glenview dar Sallie bor och sen direkt till katolska kyrkan som Sallie ar medlem i. Om dom respekterar mig for att jag inte tror, respekterar jag dom for att dom gor det

Varan sittning pa countrycluben var vid 11. Vi var nagra av dom forsta dar vilket var skont. For da var det ingen ko till tomten! Oh ja! Tomten var dar han ocksa :D Tomten pratade med Eloise och JD och sen var det dags att ta kort. Vi alla poserade infor kameran tillsammans med tomten. Resultatet blev ett jatte jenkigt men fint, kort. :) Efterat sa delade en utav tomtens lilla hjalpreda ut polkagrisstanger till barnen. Jag fick en ocksa.. Jag vet inte riktigt vad det ar. Men folk vagrar ta mig for en vuxen! Jag sa valdigt artigt nej tack. Jag behover verkligen inte en polkagris. Spara den till alla dom andra barnen. Men hon var valdigt envis. Sjalvklart skulle jag ha en polkagrisstang! Sa det slutade med att jag log lite artigt och gick bara en aningens forodmjukad och inte alls lika nojd over godiset som Elosie och JD, darifran
Efter att vi hade satt oss vid varat bord och jag lagt min polkagris pa bordet nara JD sa att ifall det skulle vara sa att en snygging i min egen alder rakade ga forbi, skulle han tror att det var JDs och inte min. For jag ar alldeles for mogen och cool for att fa godis utav tomten! Bara sa ni vet sa var det har partyt helt befriat fran snyggingar. Eller ens ungdomar.
Sa var det dags for mat. Det var helt otroligt gott! Dom hade en jatte stor buffe. Jag visste inte vart jag skulle borja, det fanns sa mycket godsaker dar inne. Jag borjade lite latt med att ga fram till en av kockarna som stod bakom ett av borden och bad om en omellet med lok, paprika och tomat, som han sedan, framfor mina ogon, tillagade pa ett valdigt graciost satt. Den var outstanding! och sen tog jag lite bacon, lite fisk, och lite sallad med rostbiff. MMmmMMmm! Efter det sa drack jag lite te och gick upp igen for att hamta lite mer olika sallader, lite lax och mina damer och herrar, ett ostron! Ostronet var spannande. Jag hade ingen aning om hur man at det till att borja med. Sallie visade mig. Det sag ju inte direkt smakligt ut heller, sag ut lite som en biege gegga som bara lag dar i ett gratt skal. Jag var lite nervos nastan. Jag har hort sa mycket om det. Att det ar riktigt fin mat och att alla rika och viktiga manniskor ater det. Jag har ocksa hort att det finns ett amne i ostron som gor att man blir kar och att det ar valdigt vanligt att folk blir sjuka efter att dom atit ostron. Allt det dar satt jag och tankte och funderade over och tillslut at jag det. I en enda tugga, rakt ner bara. Det smakade salt och.....eh...urg. Inte gott. Slemmigt och mojsigt. Det ar sa jag alltid forestallt mig att det ar att tugga pa en snigel. en okokt. Aja men sa var det ja. Efter den ratten sa kom nagot mycket battre. Efterratten! Jag hogg in pa frukten, massa goda jordgubbar, bar meloner och annanas. En sallad som antagligen med gradde i och notter. och sen, en hel vagg full med sma, sma sota bakverk i alla mojliga former och farger. Man fick ta hur manga man ville! Buffe... Men jag nojde mig med en lite chokladmoss-liknande sak som var utsokt. Tva koppar kaffe pa det ocksa.
Om jag ska vara arlig sa ville jag inte ga darifran. Jag ville sitta kvar och prata med Sallie och Jeff anda tills det var dags for mellanmal och sedan middag! :p. Hade garna stannat for frukost ocksa :D Haha



Jag har hjalp Jeff med att sla in lite presenter och liknande. Det ar mysigt. Fin julstammning. JD hade berattat for Jeff att han ville ge en speciell sak at Eloise i julklapp. En maskin dar man lagger i sina gammla kritor sa smalter den ihop och blandar fargerna sa att det blir en helt ny krita. JD var hos sin mamma sa Jeff och jag var ute och shoppade lite allt mojligt nar Jeff kommer ihag det har. Det ar nu som Den vilda jakten efter julklappen borjar! Och som jag har berattat om Jeff, det han vill, sa slutar det oftast med att det blir. Vi akte runt och runt och letade i alla affarer. Jag tror vi gjorde det i nastan en och en halv timme. Det var slutsalt overallt! Nar det inte funka borjade Jeff ringa till alla affarer han kunde komma pa i hela Chicago omradet. Slutsalt. Jeff sager F***! Nar vi kommer hem sa borjar han leta pa internet och den ar verkligen slutsald Jeff sager F***, f***, F***!! Efter en stund sa inser han att vi ar besegrade. Och nu maste jag beratta, att det inte var sjalva julklappen som Jeff var en smula upprord over, nej det var mer det faktum att han inte lyckades fixa det har, for att han annars brukar fixa allting. Jag tycker sahar i efterhand att hela grejen var en smula komisk.



Jag kom och tanka lite pa en sak har forut som Sallie, Eloise och JD kom pa under thanksgiving nar dom var i Florida. Dar kom dom pa att man nastan kan avsluta varje mening som JD sager genom att enkelt tillagga And then, It exploaded! Och Eloises genom att tillagga And it was singing and dancing!. Bara for att det ar det som dom mest pratar om, eller hur dom pratar om det. Da satt jag ner och borjade fornurligt att tanka vad det skulle vara som avslutade meningarna hos mina nara och kara. :D sahar har jag listat ut att nagra meningar skulle avslutas. Det har ska tas med en nypa salt
Hevin och i helgen rakade jag ata sa mycket losviktsgodis sa att jag madde illa.
Jojo och dom var idioter, men jag var faboulus.
Gina och sen var det party.
Lollo och sen var jag genialisk och bytte harfarg.
Pappa och det var karlek fran sjalen.
Marina och da fixade jag sa att i slutandan hade jag anda ratt.
Michelle Johnsson och sen gjorde jag en grimas som retade Mirjam.
Robban och det vara Matte som borjade.
Matte och va fan Robban, det var ju du.
David Och sen sag jag en snygg tjej.
Mamma och nar jag slog upp det, sa visade det sig att det var precis som jag trodde.
Thomas och nar jag slog upp det sa visade det sig att jag hade ratt och din mamma hade fel, precis som jag visste.
Alvin Och det var dinosaurier med i riddarkriget.
Jag vet inte riktigt vad jag skulle saga om mig sjalv. men jag tror nog att det skulle vara nagot i den har stilen. Snalla skicka en kommentar om ni tycker att jag har fel eller om ni kommer pa nagot som passar battre in!
Jag och sen hittade jag ett par skor pa rea.

Haha, ja vad kul man kan ha :D


En nyhet har ar att jag maste ta ett tilfalligt korkort. Det racker inte med mitt svenska korkort. Sa det ar hela skiten om igen. Syntest, teori och uppkorning! Men Angest!! Jag blir lite irriterad! Att allt ska vara sa krangligt hela tiden i det har landet. Jag menar jag gjorde ju redan allt det dar i Sverige. Kunde det inte vara lite mindre typ att man bara ansoker om ett korkort och ifall man inte har varit med om nagra olyckor eller kort rattfull sa skulle dom bara kunna ge mig ett tillfalligt korkort har?! Nej men sjalvklat inte!.... #%^$@*% hopplosa jenkare..... Sa nu har Jeff srkivit ut typ 120 sidor som jag ska plugga pa... Och jag maste ha ett korkort och jag maste ha en bil. Annars kommer jag inte till skolan. suck vad angestladdad och jobbigt


Jag ska fira julafton hos Judy i Rockford. Det bor tydligen en massa svenskar dar sa vi far val se hur det blir. Bara enkelt och mysigt vi tva. Sen den 25 aker vi tillbaka till Aurora och firar med resten av alla. Christiani och Max kommer upp fran Carbondale. Sa det kommer nog bli jatte mysigt det ocksa.


Nu far ni alla ha en stralande underbar jul!!
Jag saknar och alskar er.

fredag 18 december 2009

Uppdatering

Goddag

I Tisdags sa akte jag hem fran Carbondale. Jag tog taget. Det gick bra, inga problem alls. Men det ar sa fruktansvart trakigt att aka sjalv! Sahar gick mina tankar nar jag satt pa taget:
Efter 1 timme Va? Har det inte gatt mer an sa? Men fy det kanns som om att jag har suttit har en evighet...
Efter 2 timmar Jag maste sluta titta pa klockan hela tiden.
Efter 3 timmar Det har satet ar grymt obekvamt. Jag har ont i rumpan!Efter 4 timmar.......!
Efter 5 timmar Jag har ingen kansel kvar fran midjan och nerat. Hum, det ar ju lite underligt.
Efter 6 timmar Nu ar jag nar som helst framme! Om jag kanske skulle borja titta pa klockan igen varje minut?
Ja sa gick det till men sen kom Jeff och plocka upp mig och sen sa var vi hemma i Aurora igen.

I Carbondale sa kopte jag en vinterkappa. Den ar jatte fin. Lila och varm och gosig. Valdigt nojd med det kopet.

Det ar rea nu i hela USA antar jag. Det ar den sortens rea innan julen da allt ar superbilligt. Och nu ska jag forklara en sak for er. Den sortens reor som finns har liknar ingenting mot dom reorna vi har i det vackra landet Sverige. Nej nej. Dom reorna som finns i Sverige ar sahar: att det ar endats ett fatal plagg som ar ur sasong som anda aldrig finns i ratt storlek som ar pa lite rea. Har i USA sa gor dom sahar: Japp, nu kor vi hart. Allt i butiken 75% off bara. Kom igen och handla nu! Ta med en kupong ocksa sa blir det annu billigare. Ja det ar helt sjukt. Och allt ar sa snyggt och passar sa bra. Efter Jul har jag planerat att aka in till Chicago och shoppa pa alla dom reorna som ar efter jul. Vilket tydligen ar ganska manga och ganska stora.
Nej men, nu fick jag en speciell Madonna lat pa huvudet igen. Jag undrar hur det kommer sig? :p


Det var ju meningen att jag skulle ga pa en konser i onsdags. Det blev inte sa. Det sket sig rent utsagt. Det var sa mycket som holl pa har med skolor, visum och Carbondale att jag helt tappade bort datumen och sen var biljetterna slutsalda... *Grater en skvatt* Jaja! Det finns nte sa mycket att gora at det. Det far ske en annan gang istallet!



Igar, sa spenderade jag typ tre timmr pa den helt underbara uppfinningen skype! Det var jatte kul! Hevin och Jojo satt hemma hos Hevin i Gnesta. Lollo och Linkan satt hemma hos Lollo i Holo. Gina satt hos sin aupair familj i Nya Zeeland och jag satt hemma har i Aurora i USA. Och vi alla pratade med varandra! :D Det var jatte roligt! Det var sa kul att fa prata med mina underbara vanner pa det sattet.


Hevin och Jojo satt och fika innan dom andra kom med i samtalet ^^

Jag saknar dom allihopa sa otroligt mycket! Det ar sjalvklart jobbigt att sakna dom. Men jag blir jatte glad over nar jag tanker pa hur mycket kul vi ska ha nar jag kommer hem igen! Och det galler er allihopa! All familj och ala vanner! :D
Hevin och Jojo var sa sota. Dom har skapat ett youtubue konto at oss tre sa att vi kan skicka video halsningar at varandra :D. Har ar den forsta sm dom gjorde at mig:
http://www.youtube.com/watch?v=A5suzv7I0hI
Vi heter Hannisjojohevin pa youtube :)


Igar sa gick jag ocksa ut och tog lite kort pa nagra av dom helt tokiga julhusen har i omradet nara Jeff.



Det syns inte sa jatte bra och biderna ar lite suddiga. Men folk ar ju helt tokiga. Pa vissad tomter sa ser det ut som om att dom har ett helt tivoli dar.


Nagot mer som hander har ar att jag kanske ska vara barnvakt ikvall at JD och Eloise. Och sen i morgon sa ska vi ata en brunch pa svenska: frunch :p Sallies Countryclub.

Jag har inte fatt veta nagot mer om viumet annu. Men Jeff och jag spenderade ca tva timmar med att bara skriva pa papper och se till att vi hade ratt papper i onsdags och sen sa skicka vi in det till dom viktiga personerna som skoter det dar. Sa nu ar det val bara att vanta antar jag. Jag hoppas att det loser sig! Vore ju sa haftigt om jag fick stanna kvar och ga pa college.


Det var allt for idag.
Karlek

lördag 12 december 2009

Back in Carbondale.

Japp, nu sitter jag har i Carbondale igen. Det bestammdes ganska plotsligt och fort, men jag har ingenting emot det. Hade det ju valdigt trevligt forra gangen.
Jeff skjutsade mig igar till O'Hare flygplatsen och darifran tog jag en buss till Rockford dar Judy bor Jeffs mamma, jag har stavat hennes namn fel hela tiden! Hon heter Judy! Inte Judith som jag trodde, fast an jag uttala det som "judy". Jag fick liksom for mig att "th"t var stumt. Hoppsan sa fel det kan bli :p Hon kom och plocka upp mig fran busstationen och sen akte vi till hennes kontor. Dar hangde jag runt och gjorde ingenting tills det var dags att aka. Vi skulle till ett "party". En av Judys forra kollegor hade gatt tillbaka till college och nu tagit examen. Sa vi gick till en pub dar partyt var och at middag och mingla.
Vi var hemma vid nio ungerfar.

Imorse bar det alltsa av at Carbondale igen. Vi gick upp och akte ivag ganska tidigt. jag tror vi akte typ halv atta. Lite rattvisa finns det har i varlden faster-raster :p
Jag kom an en gang ihag hur mycket jag inte tycker om att aka bil langre strackor. Jag glommer jamt bort det, tills jag val sitter dar i bilen och har gjort det i mer an fem timmar. Det ar inte sa att nagot speciellt hande eller liknande. Nej det ar raka motsattsen.. Ingenting hander! Det ar sa fruktansvart trakigt.
Jaja, efter lite mer an sex timmar kom vi antligen fram och nu sitter jag har.
Nar vi kom innanfor dorren sa holl Christiani och Max pa att kla julgranen en riktig :D och det var jul musik och julstammningen var i full gang har ocksa. :)

Hemma i Aurora och Chicago ar det vaaaaaaldigt kallt just nu. Igar var det -*15C! Burr och hurvel Jag ska se till att kopa ett par riktiga vantar och en riktig halsduk ocksa. Och nej, jag joggar fortfarande inte langre. for er som undrade :p Har i Carbondale ar det mycket varmare. Behagligt faktikst. Men jag ar jatte glad over att det ar sa mycket vinter som det faktiskt ar i Aurora. Jag alskar snon och jag alskar vintern :D


Men nu att jag ar har i Carbondale betyder att jag inte kan ga pa den dar JingleBash konseren som jag namnde forut att jag kanske skulle kunna fa biljetter och ga pa. Men jag ar faktiskt ganska nojd med att inte ga. Jag lyssnade lite pa den dar radiokanalen dar Doug jobbade och som delade ut biljetterna. B96. Det var inte riktigt nagot for mig. Hip Hop och RnB ar bara inte min stil. Missforsta mig inte, jag lyssnar pa sa gott som allt och ar oppen for allt inom musik. Och visst var det vissa latar som spelades som var riktigt for att anvanda ett coolt uttryck svangiga! Javisst, jag satt dar och diggade jarnet, kunde nastan inte halla rumpan still utan ville bara skaka pa den som Byonce herself! Hahah Men det var valdigt manga latar som inte tilltalade mig alls. Allsta verkligen inte alls. Daligt, rent utsagt. Men men. Ett litet stort sidospar dar. :p


Jag ska faktiskt ta taget hem igen pa tisdag. Judy stannar har tills pa Torsdag. Men jag har en konser som jag jatte garna vill ga pa som ar pa Onsdag. Det ar ett rockband som kallas 30 seconds to Mars och dom spelar pa onsdag kvall pa House of Blues i Chicago. :D Det kommer nog bli jatte roligt! Jag kanske traffar nya vanner igen :D haha man kan ju alltid hoppas. Om jag inte gor det sa tanker jag inte hanga lapp for det. Jag har ju fatt lyssna pa bra musik och varit pa en cool konser! jag ar sa cool. Elleeeeeer inte :p


Jag kanner mig lite nervos angaende mitt visum. Eller snarae; Min avsaknad av ett visum. Forhoppningsvis sa far vi in bankpapprena snart som min mamma har skickat och kan boka en tid med dom viktiga manniskor som tar hand om det dar. Jeff hade kollat upp om det var svart att fa en tid och sett att det inte var nagra problem alls. Men jag ar anda nervos. Om det inte loser sig i tid allting sa maste jag satta mig pa ett 17 timmars flyg med 2 byten hem till Sverige igen den 1 januari. Hall tummarna for mig att det inte kommer att handa. Tack for ert stod :)


Ni far ha det sa bra allihopa!
Manga varma kramar i vintermorkret

tisdag 8 december 2009

December borjar bra

Hej hej

Jag hade tankt att beratta lite vad som har hant nu i borjan av December. Den har verkligen varit bra :D. Las sa far ni veta :p


Tisdagen den forsta december tog Jeff med mig till en Chicago Blackhawks match. For er som inte vet sa ar det Chicagos ishockeyteam. Matchen tog plats i United Center har i Chicago.
Vi kom dit och Wow det var stort! Josses men allt ar ju stort har, det har vi ju kommit fram tidigare Det var lilla jag och sen var det 21000 andra askadare. Bara for att titta pa ett lag, en match. Coolt. Det var jatte kul! Jag alskar stammningen som det ar pa matcher dar man hejjar pa samma lag. Kanslan av att halla ihop och alla vara pa samma sida. Folk skrek, hejja, at popcorn, drack ol. Perfekt :D.
Jeff hade fixat sa att vi hade valdigt bra platser. Som Jeff sager: Det galler att alltid kanna nagon Sa dar stod jag nu och hejjade och skrek. Det finns en svensk spelare i Blackhawks. Nummer 4, Niklas Hjalmarsson tror jag han heter Det har ar ju bara helt perfekt tankte jag och i princip stod och hejjade pa svenska hela matchen det foll sig mer naturlig, det var sa mycket liv dar anda sa ingen brydde sig att jag stod och skrek pa ett annat sprak
Jag: Kom igen! Kom igen!...... Fortare, snabbare, skyyyyndaaaaa! NIIKLAAAAAS! DU REGERAR NIKLAAAS!!..... WOHOOOOOO, kom igen! osv osv...
Vi vann den matchen, efter....straffar?... :D
Dom hade en stor TV skarm som dom visade lite reklam pa och sa under pauserna. Har ar en lank som dom visade. Den ar valdigt rolig! :D
http://blackhawks.nhl.tv/team/console.jsp?catid=894&id=51735


Lordagen den 5 sa kom Judith, Eloise, JD och Sallie hit och vi bakade kakor! MMmmmMMMmm Men seriost, vi bakade kakor hela dagen. Judith borjade vid tio och sen sa slutade vi inte for ens typ 8 pa kvallen om inte senare. Vi gjorde en sak som var bara sadar barnsligt gott. Det var jordnotsmor blandat med krossade kex som blev en god smet och sen doppa man det i choklad. Ja det var helt galet gott och ja jag at sa manga att jag madde ganska illa efterat
Sen sa bakade vi sugarcookies. och grjen med dom ar att man ska ha glasyr pa dom. Och det hade vi. Eloise och JD korde stenhart med glasyren och jag hjalpte till. Det var nog glasyr i hela koket efter den kvallen.
Judith: Glasyren ar sa lojligt god. Synd bara att den innehaller ca 5 miljoner calorier per tesked. Men nu har vi atit kakor sen klockan 10 imorse, det kanns onodigt att sluta nu.
och sen efter en stund sa fragade sallie det har
Sallie:Oh Eloise du har valdigt mycket glasyr pa den dar kakan och kladdigt ar det! Judith? Nar tror du att glasyren stelnar?
Judith: Ah, Ge det en vecka eller tva.
hahah Sallie sag helt chockad ut. Men det ar san dar glasyr som ar gjord pa creamcheese. den stelnar liksom inte riktigt.
Medans vi bakade sa holl Jeff och Sallie pa att julpynta. Sa nu har vi ett trad och det ar varsta julstamningen har. det dar tradet fast an det ar av plast ar jatte fint pa kvallarna nar det ar morkt. Ljuset fran den reflekterar jatte fint i vaggen bakom. Jag far varsta julstammningen :D






Mandag den 7, alltsa igar akte jag och Jeff till Morton College det colleget som jag och Jeff har tittat mest pa i Cicero tills deras oppna hus. Vi skulle bara kolla runt lite, kanske traffa nagra styrelsemedlemmar och prata lite med dom. Okej det har ar grejen; Jeff har gjort deras reklam. Alltsa dom har anstallt honom for att gora deras PR. Jeff hade fixat en grej som spelades upp i radion. En station som heter B96. Dom spelar typ lite RnB och sant dar man dansar till i nattklubbar inte musik som jag nodvandigtvis lyssnar direkt mycket pa, men i alla fall. Jeff hade da lyckats ordna sa att en DJ som kallas Dougie Stylz skulle vara pa colleget, spela lite DJ hero, dela ut biljetter till Jingle Bash en stor konsert som ar helt utsald! och gora reklam helt enkelt.
Sa jag gick runt dar, helt overlycklig over att fa omge mig med manniskor i min egen alder, medans Jeff styrde och stallde och hittade en ba plats dar DJn kunde halla till.
Sa forst kommer tva stycken killar som staller iordning bordet och all utrustning. Dom heter Rich och Kyle. Riktigt skona lirare. :p. Jeff borja ju prata med dom och da borjade ju jag ocksa att prata med dom det ar helt otroligt vad bra det ar att saga att man kommer fran Sverige, man har automatiskt natt att prata om liksom :p Vi star dar och fixar och trixar lite och sen tillslut sa kommer Doug, DJn. Han borjar prata i den dar micken och folk blir lite sadar smatokiga som folk blir nar man ser en kandis, ja han var ju tydligen en kandis Dom ville ta kort med honom och liknande. Jeff borja prata med honom och da borjade jag prata med honom ocksa Jag ar var/ar fortfarande helt euforisk over att fa prata och bara bebandla mig med sa mycket ungdommar . Han var skit schysst och rolig. Jag hade det jatte kul. kandes som om att jag skrattade och flummade hela tiden.
Jag Jag maste fa ett visum, annars kan jag inte stanna har.
Doug Ett visum?! Men det ar ju inga problem! Gift dig med Rich! da far du stanna hur lange du vill.
Rich Jag gifter mig garna med dig.
Doug Eller med Kyle, han ar ocksa bra giftas material.
Kyle Ja, kom igen vi gifter oss. Du maste ju fa stanna har liksom!
HAHAHHA Vad sager ni nu da!? Redan tva stycken frierier. Det tycker jag inte ar sa illa pinkat :p :D
Dom tjatade pa mig att jag skulle vara med i tavlingen for jungle bash konseren. Dom retade mig ganska mycket ocksa for att jag inte hade hort talas om nagon av artisterna som spelade dar. Det slutade med att dom alla tre bjod med mig dit. Ja val kanske inte Doug, han ska ju halla i hela grejen, sta och presentera artiter och likande. Men han sa att han tyckte att jag ska komma. Jag tackade inte direkt ja. Det kandes som om att jag trangde mig pa. Biljetterna var ju slutsalda. Men Jeff sa att aven om jag inte lyssnade pa den sortens musik sa skulle jag defenetivt ga, hanga med nya vanner och sa. Sa ja jag vet inte hur det blir, jag overlater det at Jeff. Sa vem vet? Pa lordag kanske jag star och rockar jarnet till Pitbulls Hotelroom om ni inte vet vad det sa ar det ingen fara, jag vet inte heller:p
Klockan tio sa skulle jag och Jeff aka hem och dom skulle packa ihop. Jag fick Kyle och Rich kort. Sen sa fick jag Dougs facebook. Han sa att jag skulle hitta honom och att vi defenitivt skulle hanga! Yeah!! En VAN! :D
Har ar en link till radiostationen och vem Doug ar om ni vill veta det.
http://www.b96hits.com/~onair_dougie-stylz


Idag var det sno nar jag vaknade. :D det borjar bli kallt. Jag joggar inte langre... Jag fryser rumpan av mig.


Sen akte jag och Jeff in till Cicero igen och vi skulle ha ett mote med Victor pa Morton college. Han ar den som tog hand om dom internationella studenterna. Det motet gick valdigt bra.
Jag har blivit accepterad av Morton College och far borja skolan dar till Januari! YES! dar satt den! Det ar sa haftigt. Fatta att jag ska ga i College, i USA. Det ar valdigt haftigt. Respeeeeeekt yao Nej men skolan verkar jatte bra och jag blir bara helt euforisk nu igen nar jag tanker pa det. Nu ar det bara en sak kvar som maste fixas. och det ar brottom. Nu maste jag bli intervjuad av ambassaden och visa att jag har tillrackligt mycket penagar innan dom kan acceptera mitt visum och jag far stanna har. Jag hoppas verkligen att det loser sig. Jag ar sa nara nu. :) Vi ska ringa runt imorgon och fixa det sista som behovs fixas. Hall tummarna for mig.


Nej nu mina vanner. Det var nog det sista. Det har varit en lang dag och nu ska jag bara lagga mig farmor TVn och vila. Hoppas att ni alla mar bra och har det bra.

Mycket karlek fran mig till er.

onsdag 2 december 2009

Två vänner och Chicago

Hej

Jag har haft det jatte roligt under den har thanksgivingveckan medans Jeff och familj var i Florida Dom hade det bra dom ocksa, ca 28C och en massa god mat och poolbadning. Robert kom hit i tisdags. Men jag tror nog att det ar bast att jag tar vad som hande dag for dag. :)

Tisdag Japp, Jeff och dom akte pa mandagen sa jag vaknade upp ensam och hade som myror i hela kroppen. Jag ville ju inte vara kvar ensam hemma i Aurora langre! Jag ville ju till Chicago och aventyra! Men jag fick halla mig. Roberts plan skulle inte landa for ens klockan fyra pa eftermiddagen. Jag hade planerat att ta bussen klockan 15.30 till taget sa att jag var inne nagon gang vid 17:30.
Sa jag fick helt enkelt bota mina myror med att ga ut och jogga, stada, springa upp och ner for trappen. Ja ni vet sant dar som man gor nar man bara vill komma ivag och man onskar att tiden ska ga liiiiiite fortare
Tillslut var det dags. Sa jag tog mina grejer och begav mig av! Ja mot nya aventyr! ah juste, glomde jag att namna att vadret var totalt jatte daligt. Det var jatte daligt. Regn som liksom slog emot nastan nedifran rakt in i ansiktet med starka vindar.
Jaja. jag lyckades tillslut hitta Hostlet som vi skulle bo pa. Det lag inne i Greektown. Schyrrebyrre. Lite OOOPPAAAA pa det surru. och dar sa vanta jag pa att Robert skulle anlanda. Vilket han gjorde efter ca 45 minuter.
Vi bestamde oss for att ga ut och ata. Sa ut gick vi! Har ar ett bra tillfalle att paminna er om sporegnet som fortfarande slog ner. Vi hittade en italiensk restaurange dar vi at. Sen var den dagen slut och vi gick och la oss. Totalt nerdrankta fran topp till ta. Det var mer an en gang man gick i en vattenpol som visade sig vara lite djupare an vad man forst befarat.

OnsdagUpp och hoppa!! Vi gick ner och at frukost pa hostlet. Vardet var fortfarande ganska daligt men det regnade inte exakt lika mycket.
Den har dagen bestamde vi oss for att bara kolla in staden. Vi gick hela dagen och gjorde Downtown och Magnificent Mile. Bara kolla runt. Robert som fick sadana dara shopping-krav som jag fick ocksa fick nar jag gick runt i downtown sjalv hittade prylar som han ville kopa pa fredagen.
Nar vi hade atit lunch pa en kinesisk restaurange sa borjade vi ta oss tillbaka till ett museum med fotografier. Contemporary art of photagrophy
Efter det var det dags for det som ni alla har undrat over. Juste, Chokladturen! Vi mottes ett helt gang i en pralinbutik dar turen startade. Varan guide, Valeri, som startade chokladturena for tre ar sedan, var helt otrolig! En fantastiskt trevlig, rolig och passionerad manniska :). Va at praliner och fruktkaka och youghurtglass pa det stallet. Efter det gick vi vidare till en Italiensk Gourme-shop dom hade allt fran kott till pasta till viner. Dar hade en valdigt fiffig italiensk kock kommit pa att man kan blanda tex vit choklad med torkade oliver, eller olivolja med mjolkchoklad och en krydda. Det var annorlunda, spannade och jate gott. Efter det gick vi till en glass bar dar dom bara salde farsk hemmagjord glass. Dar at vi vit chokladglass med hallon i och drack deras varma choklad. Vidare bar det sedan till ett konstgalleri/fik som vunnit priser for deras fantastiska cupcakes muffin med glasyr for er som inte visste det. Nar det var avklarat sa var det bara ett stalle kvar. En vinaffar. Dar hade kvinnan som agde affaren kommit fram till att vissa viner var valdigt goda med en viss typ av choklad. Sa det hela avslutades med att man stod dar, drack lite gott vin och at choklad.
Det var sa bra!
Oh juste, vi at ingen middag. Med tanke pa att jag var helt proppmatt redan innan glassen. :D

Torsdag Thanksgiving! Det messta var faktiskt stangt pa denna roda dag. Vi kande att det har var en perfekt dag for att aka upp i WillisTower Searstower har blivit uppkopt av en engelsman och bytt namn. Det var helt otroligt! Hissen gick jatte fort. Man fick liksom lock for orenen, sa som man far nar man flyger. Sen stod vi dar uppe. ca 400 meter upp Utsikten var slaende. vadret var lite mulet, men dom sa at dagens sikt var ca 5 mile. Hur mycket ar det?typ en svensk mil eller? Att vara sa hogt upp kandes overkligt. Som om att man nastan inte var hogt upp alls langre.. Konstigt.. Men det mina vanner forandrades ganska drastiskt nar vi skulle ga ut pa dom nybyggda glasbalkongerna. Alltsa, balkonger gjorda av glas! Jag kande hur hjartat borjade pumpa och adrenalinet rusa nar jag stod dar, tittade ut och skulle kliva ut pa balkongen. Jag och robert klev ut nastan samtidigt. Man stod sa stilla som man bara kunde och tittade rakt ner. Hjartat pumpade och man visste inte riktigt vad man skulle ta sig till dar ute pa glasbalkongen. Det var sa haftigt! Jag kande mig sa levande!
Det var da Robert sa det mest kloackrena man kan saga nar man star 400 meter upp i luften och tittar ner pa ens egna fotter och marken langt dar nere. Han sa det som alla kande, men inte riktigt kunde beskriva. Han sa: Det har kanns onaturligt.
Efter adrenalinkicken fran Willistower fullkomligen sprang vi bort till MilleniumPark och den stora Blobben!. Tog manga valdigt fina kort dar.
Vi hade kollat i en tidning dagen innan pa restauranger som hade en thnaksgiving maltid pa menyn. Vi hade bestamt oss for att ga till en restaurange som hette Carmines och bokat bord. Nar vi val kommer dit sa visar det sig att thanksgivingmaten var slut.... amhe! Ja lite besviken blev man, men vi var ju anda dar och det var ingen ide att borja leta efter en annan retsaurange. Men det besvikelsekanslan forsvann blixtsnabbt efter en liten blick pa menyn och var ett minne blott efter forsta tuggan.
Till forratt at vi fyllda championer. Jag tog jatte rakor i citronsas med broccoli till huvudratt mina smaklokar dansade riverdance av nojdhet, Medans Robert tog nan kalvratt med pasta. Jag antar att han ocksa var nojd for han sa nagot i stil med Hallelulja och gjorde manga MmmMMmmMM ljud. Nar vi satt dar och at sa bestallde vara grannar in en efteratt som sag ut som gudarnas egen ratt gjord av fluffiga moln. Jag kunde inte halla mig.
Jag Robert! Rooooobeeeert! psst
Robert som var fullt upptagen med att njuta av sin mat horde mig inte riktigt forst.
Jag Robert?!
Robert Va? ja, vada?
Jag Kolla!
Robert Va? Vart?
Robert tittar runt och ser forrvirrad ut. Jag pekar lite diskret pa deras efterratt. Och tillslut far han syn pa den.
Robert AAAH! Jag vill haaaaa deeeeeeen!!!
Ja vi bestallde sjalvklart in den nar vi var redo for efterratt. Det visasde sig vara en tiramisu. Och MmmmMMMmmmmMMM Den var GOOOOOD!

Fredag Fredagen handlade om shopping mest for Roberts del faktiskt och Blues. Yeah baby
Robert spenderade hutlost mycket pengar pa en jacka, en klocka, ett par jeans, x antal T-shirtar, en mossa och jag vet inte vad. Nojd var han i alla fall och det ar huvudsaken. Jag sjalv som inte hade riktigt lika generos ekonmi nojde mig med en jatte fin kjol och en valdigt behovlig planbok.
Nu kommer Bluesen in i bilden. Chicago ar ju lite kant for att vara en blues-stad. Vi at lunch pa en krog som hette Buddy Guys Legends Shysst stammning med en riktig blues snubbe som spelade pa en scen. Bade Robert och jag var totalt salda. Vi maste gora om det till middagen. Vi bokade bord pa House of Blues Till samma kvall. Cool stamning, shysst musik, god mat = en perfekt kvall! Efter maten gick vi pa bio och sag The Blind Side Med Sandra Bullock. Den var as bra. En riktig feel-goood film. Jag rekomenderar den verkligen!

Lordag Vi akte till Bucktown och at lunch pa ett jatte shysst lite alternativt stalle som hette EarWax Cafe Undra vad dom tankte nar dom kom pa det namnet? Kanske en tillfallig sinnesforvirring som raka halla i sig tills det var for sent?
Efter det akte vi in till Oldtown och fikade. Mysigt omrade.
Sen pa kvallen akte vi till Aurora, at mat, tittade pa film och bara tog det lugn.

Sondagen Vi akte tillbaka in till Chicago och at lunch och drack en kaffe. Sen sa vi hejda. Han akte till flygplatsen och jag akte hem till Aurora igen.

Jag hade en jatte kul vecka! Det var kul att fa vara med en van igen! :D


Jag tankte val att jag skulle lagga upp lite bilder fran den har veckan ocksa.













Tack for den har gangen

måndag 23 november 2009

Thanksgiving vecka

Hej.

Tack sa jatte mycket for alla snalla komentarer. Ni ar underbara!



Nu ar ni alla sakert jatte nyfikna pa vad jag ska gora under thanksgiving. min cliffhanger funka eller hur? Ni foljer nu min blogg lika intesivt som en sapopera a'la Glamour style. Det ar sahar att Jeff, Sallie, JD och Eloise akte idag till Florida. Dom ska aka bil dit ner. Det mina vanner tar 21 timmar! Det har tal att upprepas 21 timmar!..
Jag ska inte folja med dom. Tack gode gud for det. Jag skulle aldriga klara av att sitta i en bil sa lange. Jag tycker ju liksom att aka ner till oland ar en riktig pain in the as.
Men tank pa hur skont och mysigt dom ska ha det pa stranden och den varma solen, 25 C bla bla bla- tanker ni da.
Jag kontrar med at saga: Jag ar absolut ingen soldyrkare. Jag har inga pigment och blir darfor i stallet rosa for brun. Vad ska jag gora pa en trakig strand nar jag kan springa runt och utforska en av dom coolaste staderna pa jorden? chicago.
For det ar det jag ska gora den har veckan nu. Jeff och dom akte idag och kommer hem igen pa sondag. Jag ska vara i Chicago fran och med imorgon. Jag ska bo pa ett hostel och ha det jakligt roligt helt enkelt.
Men vad ensamnt och trist; tanker ni
Men nej! Det ar namligen sa att mina kara van Robert Agestad kommer hit!! :D
Lagg marke till att han heter Agestad i efternamn. Det ar allsa inte min kara halvbror Robert Kjellman som kommer komma hit. Utan en annan Robert som jag har blivit van med genom Friskis&Svettis.
Han kommer hit imorgon och stannar tills pa sondag. Tillsammans ska vi utforska staden och bara ha det sa jalla roligt!
Det ar namligen sa att jag vet att det har kommer att bli roligt! Jag har kant mig ganska ensam har nu en stund. Inte ensman, ensam, jag har ju Jeff och sa. Men sadar ensam som man kan kanna sig nar an bara vill ha nagon i sin egen alder att kunna flumma med! Har vill jag referera till Michelles blogg som ocksa skriver om flummandet harlighet
http://michelleinottingham.blogg.se/2009/november/london-here-i-come.html
Vi ska ha det sa kul. Redan pa onsdagen har jag bokat in oss pa en choklad-tur! Mums Man gar runt i Chicago under 2,5 timmar och stannar till i alla sma choklad affarer och konditorier och sen provar man chokladen. Fantastiskt.

Vad vi mer ska gora ar annu ett mysterium. Men jag lovar er att det kommer bli spektakulart och super kul! Jag ser verkligen fram emot att fa traffa en van igen!
:D

Jag berattar mer om den har veckan nar den har skett. :p


Tack for mig

lördag 21 november 2009

Provresultat

HEEEJ allihopa!

Ja ni. Nu har mina provresultat fran TOEFL-testet kommit. Usch jag maste bara beratta om hur fruktansvart nervos jag har varit infor det dar nedrans resultatet.
Vad hander om jag inte klarar det? Maste ag ta ett nytt? Men det skulle ju inte funka, jag gjorde ju mitt basta. Maste jag aka hem i Januari? Sa for mina tankar fram och tillbaka och jag made rikigt daligt over det har ett tag.

Nar den otacka klumpen i magen blev alldeles for pataglig sa ringde jag ett samtal till Enhorna. Jag pratade med bade pappa och Marina och dom bada sa vissa saker till mig som gav mig lite mera klarhet och ro.

Det har ar det jag har kommit fram till: Att om jag nu skulle fa daliga resultat, eller inte kommer in pa en skola, eller inte far ett visum, eller helt enkelt bara langtar hem. Sa ar det inte ett misslyckande Att forsta det var en otrolig lattnad. Hur framtiden an blir sa kommer jag ju anda ha bott i USA i tre manader. Och det ar ingenting att fnysa at. Tre manader ar tre manader.
Sa vad som an hander jag har jag inte misslyckats utan jag har redan vunnit
Jag ville bara att ni ocksa skulle veta det. Det ar ju ingen ide att jag tycker att jag har vunnit om alla andra ser det som ett nederlag. Vilket ni forhoppningsvis inte gor. Men om ni gor det. Sag det for guds skull inte till mig i sadan fall

Okej, okej, mitt resultat. Jag var som sagt var valdigt nervos infor resultatet och var tvungen att springa runt nagra varv i huset och upp och ner for trappan for att gora av med nervos energi innan jag kunde oppna mejlet och fa veta hur det gick.
Maxpoang var 120, Jag fick 93
Det ar ett ganska bra resultat. Jeff tror absolut att det racker for att komma in i en skola som heter Morton College som vi tittar lite pa just nu. Men ingenting ar bestamt eller sagt annu! Pa omraderna Lasa och Lyssna fick jag resultatet High Vilket ar bra! Pa omradet Prata som var uppdelat i tre sektioner fick jag Good, Fair, Fair. Och pa det sista omradet Skriva som var uppdelat i tva sektioner fick jag Good, Fair.
Men till mitt forsvar sa vet jag att jag faktiskt ar duktig pa att prata engelska! Jag tycker inte riktigt att prata in i en mikrofon stirrandes in i en tom skarm med en klocka som tickar ner ar jamforbart med en riktigt konversation mellan tva manniskor.


Lite annat som hander har ar att jag Jojo och Hevin har med jamna mellanrum s.k. Skype-dejtar. Det ar jatte kul. Hevin aker vanligtvis hem till Jojo och sen sa skypar vi med varandra. ^^ Vi ska ha en sadan skype-dejt imorgon. Ska bli sa mysigt, det var langesen jag pratade med dom nu. Skype, Skype, Baby

Sahar ser det ut nar vi skypar


Var ju bara tvungen att lagga in tva bilder och visa er alla hur mina tva sma powerpuffar ser ut :p


For att prata om nagot helt annat. For att slass mot det faktum att har i USA sa har man smor pa allt och att det finns karamelliserade popcorn som faktiskt var jatte gott i en mindre mangd Sa har jag varit duktig och joggat nastan varje dag. Jag hoppade over tre dagar nar det regnade och var riktigt ruggigt. Jag kanner mig frach, stark och nyttig, Yeh!!
Min vanliga runda tar val ca 30 minuter att jogga. Ibland bygger jag pa den och joggar i kanske 45 minuter istallet. Lite lagom sadar.
Mmm forestall er nu att na ni kanner ett sotsug som inte ar av denna varld. Ni tar pa er joggingskorna och gar ut och joggar istallet for att falla for sotsuget. Sotsuget ar kvar men nu har ni annat att tanka pa. Ni joggar i 30 minuter genom omradet dar ni bor. Det rakar bara vara sa att i omradet dar du bor finns det en Dunkin Donut. I ca 20 minuter utav dina 30 sa kanner du doften av nygraddade munkar! Men kom igen liksom! Det har ar inte rattvist.
Vet ni hur svart det ar att vara nyttig och jogga nar man kanner den doften? Jag ska tala om for er att det ar skit svart! Men jag har varje gang tankt peppande tankar till mig sjalv sa som: ignorera det, du ar starkare an sa. Kom igen, spring forbiiiii! Det har lyckats hittills :D
Ganska nojd over mig sjalv. :)


Nasta vecka ar det Thanksgiving och jag har super roliga och fantastiska planer!!
Men dom far ni veta pa mandag. Vill inte att det ska bli sa mycket text sa att ni inte orkar lasa.
WOW vilken cliffhanger :p

Kram kram kram

torsdag 19 november 2009

Bilderna fran senaste besoket i Chicago


sittandes pa taget pavag in till The Windy City



Michigan Avenue



Michigan Avenue



Min jenkighet fullandas med en Starbucks kaffe i handen



I USA sa finns det en miljadar som heter Donald Trump. Vet inte om ni har hort talas som honom. Han ar ju bara kand for att vara en av dom rikaste manniskorna pa den har planeten Det dar ar i alla fall en av hans nyaste skapelser. The Trump Tower. Den ar helt nybyggd. Om man tittar riktigt noga sa ser man lyftkranen hogst upp pa taket.
An en gang fisk-kanslan. Ser ni hur dom andra byggnaderna speglas sig i Trump tower?



Den har bilden har jag med bara for att jag tycker denblev ganska cool.



Sadarja. Sa sag det ut andra gangen jag var downtown. :D
Puss och kram pa er.

tisdag 17 november 2009

Chicago, the windy city

Hej Hej. Ni ar underbara.

Av nagon anledning gar det inte att lagga upp bilder just nu. Jag provar att gora det nagon annan gang.


Jag skrev i mitt forra inlagg att ja tankte aka tillbaka in till Chicago redan nasta dag, pa fredagen. Men nu var det sa att nar jag vaknade pa fredagen var jag trott och kande mig allmant ur form, sa ag stannade hemma. Jag akte in i mandags, igar alltsa istallet.


Forst och framst vill jag bara saga att det vackra solskensvadret nu ar borta. Nar jag var i downtown Sa sager man nar man pratar om det centrala Chicago har jag lart mig var det mulet och blasigt. Inget regn som tur var som det var idag.

Det borjar med att jag maste ga upp tidigt for att borja dagen tidigt, eftersom att bussarna gar lite daligt sa maste jag ju ocksa avsluta dagen ganska tidigt.
Ja som sagt var, gar upp tidigt. 06.45. Nar jag berattade for pappa om min ack sa tidiga morgon skrattade han hogt och ljudligt
At frukost borstade tanderna och snygga till mig, redo for nya aventyr.

Kvallen innan sa har jag kollat runt lite pa internet och hittat nagra affarer som jag ville kolla in. Forever 21 och Urban Outfitter. Sa jag gar direkt till en gata dar jag vet att dom ligger och gar sedan vidare till Michigan Avenue.
Min plan for dagen var att ga pa The magnificent Mile och aka in till Bucktown Som jag skrev i forra inlagget
Enligt min egen asikt sa ar jag inte en tidsoptimist. Tidsoptimist=en person som tror att den har all tid i varlden och planerar efter foljande. Vilket oftast resulterar i forseningar och att dom inte hinner med det dom planerat att gora. Men jag hann inte med att aka in till Bucktown. Jag hann knappt med att se Magnificen Mile. Det var namligen en liten, liten sak jag glomde att ha i tankarna nar jag planerade min lilla tripp. Och det var att Chicago ar GIGANTISKT. Det ar otroligt latt att glomma bort en sadan detalj nar man aldrig varit i en sa stor forut.

Men i alla fall. Langst Michigan Avenue gar jag nu. Trippandes fram i mina egna tankar och funderingar. Insuper hela Chicago med minna sinnen och kanner att det ar nagonting som fattas.... Kaffe! jag lyckas fort som attans lokalisera en Starbucks och satter kursen.
10 minuter senare
Sadarja trippandes fram i mina egna tankar insupandes Chicago med en Starbuck kaffe i handen. WOW jag ar sa jakla jenkig. Ingen i Chicago kunde tro att jag var skndinavisk nar jag sag sa jenkig ut.
Jag gar och kollar, funderar och kollar lite till. Jag gar forbi valdigt manga lackra affarer och sakta men sakert kanner jag det lilla begaret att fa spendera sanslost mycket pengar komma krypandes. Jag kopte ingenting pa dom tva affarerna jag namnde tidigare for att dagen hade ju just borjat och fast an jag hittade mycket coolt i bara dom tva affarerna sa ville jag inte spendera pengar riktigt annu. Dom var ju anda pa tillbakavagen om jag skulle angra mig
Da ser jag en skylt. Water Tower Place vatten torn platsen? tankte jag och gick in.
Det visade sig vara en galleria. Och vad har jag sagt nu om allt i USA och framfor allt Chicago? Ja juste att det ar stort. Och den har gallerian var inget undantag.
Den var sju, jag upprepar, sju, vaningar hog och fullkommligen proppfull med coola affarer!
Det ar nu inte langre ett begar, det ar ett faktum att jag maset shoppa! sa shoppa gjorde jag. Jag borjade med att bara kolla runt i dom affarer med coola och snygga klader men som kanske anda var lite for dyrt for att jag ska kanna att det ar vart det.

Det ar sa spannande och intressant att vara en av dom enda manniskorna som gar in i en butik. Alla andra var val pa jobbet och jag var den enda skollosa/arbetslosa besokande/boende som hade tid over att ga i affarerna den tiden pa dagen. Forsta affaren som var en Macy's stod det en kvinna och fullkommligen vaktade dorren. I handerna holl hon en kanna med vatten och bubblor.
Hon HEJ! Vill du lukta pa varat bubbelbad?
Jag Som fortfarande inte riktgt kommit over det faktum att hon stod sa nara ingangen Eeeh, Okej
luktar lite. och tanker just ga darifran.
Hon Vill du kanna pa det?
Jag Eeeh, Nej tack. Jag klarar mig. Hejda
Ja och sen i en annan affar var jag den enda kunden som gick omkring dar medans det var ca 6 anstallda. Jag tror nog att allihoppa under tiden jag var darinne fragade hur jag madde och om dom kunde hjalpa mig med nagot och att det BARA var att ropa pa dom om jag behovde nat. Det var en kille, han sa sakert det till mig typ tre ganger. Trevliga manniskor, men snalla, lite utrymme tack.

Men sen sa sag jag en till Forever 21 affar och dar inne spenderade jag lite pengar. Och sen sa kopte jag en as cool ring i form av en uggla i en annan affar. sammanlagt sa kopte jag 6 stycken foremal och det blev inte sa varst dyrt. Det galler att vara smart.
Men jag skulle kunnat spenderat oerhort mycket mer. Varenda accesoar jag sag var helt underbar, varenda plagg jag provade var jatte snyggt och satt som en smack! Jag ar faktiskt ganska stolt over mig sjalv att jag inte ruinerade mig pa kuppen. Det har aldrig hant mig forut att jag sett sa mycket snygga grejer pa en och samma shoppingrunda.

Living in a material world
And I am a material girl
You know that we are living in a material world
AND I AM A MATERIAL GIRL!!


Oj jag forstar inte. Av nagon konstig anledning rammla jag in Madonnas Material Girl. Ja det var val nat som fick mig att tanka pa det. Kan bara for guds skull inte lista ut vad.


Sen sa hade hela dagen gatt och jag var tvungen att aka hem. Fortfarande inte klar med Michigan Avenue men anda ratt sa nojd med vad dagen hade att erbjuda.
Lika trott som en fisk som simmat motsroms storre delen av livet gick jag och la mig pa soffan med en kopp te och borjade titta pa Will & Grace Som ar fruktansvart roligt.


Jaha ni. Det far nog racka for den har gangen. Jag hoppas ni alla mar bra. Jag tanker mycket pa er.
Kramar

torsdag 12 november 2009

Chicago!

Woho!! Nu har jag varit downtown Chicago! Det var sa sjuk jakla haftigt. Man kanner sig som en liten, liten, liiiiteeen manniska bland stora, stora, STORAAA byggnader.


Men nu gar jag handelserna i forvag igen. Vi tar det fran borjan.
Jeff skjutsade in mig till downtown for han skulle anda till sitt kontor i Cicero. Vi at lunch tillsammans pa ett orginellt stalle jag at crabcakes, smakade bra precis brevid dar dom spelar in Oprahs talkshow.
Sen slappte han av mig vid Millenium Park. Wow vad spannande! Jag far nu utforska staden helt sjalv! jag ar den tuffaste tjejen i hela varlden! Forsta steg; att ta over Chicago. Nasta steg; varlden!
Okej, mina tankar gick val inte direkt sadar. Men jag kande mig bra tuff :)

Jag tittade runt lite i millenium Park. Mycket, mycket haftigt.


Millenium Park



En reflektion!!...


..det speglar sa fint...


...maste fota...


....maste fota!


Varfor maste man bara fota nar det speglar sig?


Jag tror det ar for att man sa latt (som Hevin sa) "Far en vision".

Nar jag gick omkring sa flot mina tankar till hur det ar att vara under vatten. Ni vet nar man dyker ganska djupt ner och sen tittar upp mot ytan. Lite sa kandes det att ga runt downtown. Jag vet inte var det var men det var val det att byggnaderna var sa gigantiska och dom flesa av dom liksom glanste i vagor av solskenet. Darav kanslan att befinna sig under vatten :p

Forstar ni kanske nu lite battre vad jag menar med "under vatten". Man kanner sig som en liten fisk helt enkelt.

Sen nar jag vandrat runt dar en liten stund sa gick jag in till konst museet som ligger precis brevid.
Det ar nagonting med konst alltsa! Jag blir verkligen glad i hela kroppen. Det behover kanske inte ens vara bra konst, bara annorlunda eller originellt. Jag tror att det ar bara tanken pa att fa skapa.
Jag sag hur manga fantastiska konstnarer som helst. Det ar sa underbart att se dom tavlor och konstnarer som man har studerat i skolan. Allt blir sa mycket verkligare. Jag sag bla: Alberto Giacometti, Paul Cezanne, Pierre-Auguste Renoir, Camille Pissarro, Claud Monet, Salvador Dali, Pablo Picasso.
Ganska manga namn fran impressionisterna. Men vad ska jag saga? Dom hade en stor avdelning med bara dom och sen sa ar jag valdigt svag for impressionismens stil. Det ar vackert.
Det har var nog forsta gangen i mitt liv som jag sag en Picasso ocksa. Lite spannande.
Haha, jag kanner mig ganska konst-kunnig. Inte for att jag pastar mig vara battre an nagon annan an att jag kan lara folk nagonting. Men det ar sa roligt att man kommer in i ett rum och tanker: Ah! Det dar ser ut som en Monet.
och sen ar det det. :D.
Det hande samma sak med Picassos malning. Jag visste inte ens att det fanns Picassos i byggnaden. Jag gick forbi en ganska ful malning.
Hum, det dar var inte direkt snyggt. Undrar vem det ar? Av nagon anledning paminner den valdigt mycket om Picasso.
Gar narmare
Jaha! Det ar en Picasso! Det forklarar saken.

Sen sag jag den har malningen ocksa.

Alla ni som nagon gang har sett Desperate Housewifes kanner igen den har :p.


Sen nar jag var klar pa museet sa var jag tvungen att forsoka hitta till Union Station. Jag vet att den ligger ganska nara Sears Tower Chicagos hogsta byggnad. Har varit den hogsta i varlden. Den ar inte det langre men fortfaranade ganska hog. Vilket gjorde saker och ting lite lattare. For att orientera mig sa slangde jag helt enkelt upp huvet och tittade mot skyn. Dar jag sag Sears tower, dit skulle jag.

Amen, Sears Tower ar val inte saaa hogt?!



Hehe, okej da! Det ar totalt gigantiskt.


Sen var det bara pa taget och bussen hem! For bussarna gar inte sa jatte bra har ute i Aurora. Tagen gar bra, men inte bussarna. Det har var forsta gangen som jag tag taget och bussen har i USA. Men som den sanna Europeiska tjej jag ar var det ju inga problem. Det var bara lite krangligt nar jag skulle ta bussen att veta vilken hallplats jag skulle ga av pa. Det var morkt och jag har inte varit pa alla stallen i Aurora. Sa dar sitter jag nu och stirrar ut i morkter, forsoker forgaves att inte se forvirrad ut och kanna igen mig. Tillslut gjorde jag det och drog i linan. Hhaha, ja, linan, dom hade en lina istallet for knapp. Vad segt av dom :p Och nu sitter jag har hemma.


Men jag ska faktiskt aka in till Chicago imorgon igen. Jag hann ju inte gora direkt mycket. Hann inte se sa mycket av sjalva staden. Imorgon ar mitt mal att ga pa Michigan ave ocksa kallat Magnificent Mile och om jag hinne aka in till ett omrade i Chicago som heter Bucktown. Det omradet ska tydligen vara lite Hippt, med artister och ungdomar.

Ja ni, vi far se hur det gar. Skriver kanske med om det lilla avnetyret nar jag val har upplevt det. Salnage far ni noja er med det har inlagget.
Maste bara saga att det ar jatte kul att lasa era kommentarer. Tack sa mycket for det!

Kramar fran Chicago baben

lördag 7 november 2009

English test. yaooo

Hej!

Idag var dagen da jag tog mitt engelska test. Det kandes som om det gick bra. Det var ju lite som jag var osaker pa, men om tanker pa det stora hela tycker jag att det gick ganska bra. Om man sager sahar, jag gjorde mitt basta.
Jag tar hela berattelsen fran borjan;
Jag gick upp klockan 6. Extremt jobbigt! Jag har ju vant mig vid att inte ha nagra masten alls pa mornarna och tar darfor lite sovmorgon till ca 9-10 varje morgon.
Jag at en stadig frukost. Sa att jag inte skulle svimma eller nagot liknande dar inne
Och sen bar det av. Jeff skjutsade mig dit, ca en halvtimme ifran Aurora mot Chicago hallet. Nar jag sen val var dar sa mots jag av en valdigt otrevlig manniska bakom disken. Jag var tvungen att lasa regler, fylla i papper, min signatur var tvungen att likna min signatur pa passet, var tvungen att lasa in alla personliga foremal mobil, planbok, vaska, papper, jag var ocksa tvungen att saga till for att ens fa lamna vantrummet innan sjalva provet for att ga pa toa. Det var alltsa innan testet, i vantrummet. Sen ropade dom upp alla oss som skulle ta testet i tur och ordning. Nar dom ropade upp mitt namn fick jag komma in i ett mindre rum dar jag var tvungen att fylla i fler papper, skriva min signatur och vilken tid jag gick in i provsalen och bli kroppsvisiterad. Jag fick inte ens ha mitt armbandsur pa mig.
Mina tankar drogs ofrivilligt at att tanka att den har sa kallade sakerhet var lite val overdrivet. Det ar nog fortusan lattare att rymma fran Hall an att fuska pa det har provet.

Testet borjade klockan atta och tog fyra timmar. Min hjarna var totalt mos efter ca tre timmar. Att sitta och koncentrera sig stenhart pa ett och samma amne sa lange gor att man tillslut kanner sig lite blurrig. Men jag gav mig sjalv en bitchslap och lyckades halla fokus under hela provet. Men innan jag gjorde det sa skedde det en liten incident som var extremt onodig, inte speciellt bra, men anda, nar man berattar om den, lite rolig. Jag var pa Speaking delen av provet. Oboy vad tontig man kanner sig under den delen! Man sitter dar, i sitt lilla bas med horlurar pa. Damen i testet pa datorn staller en fraga och sen ska man alltsa svara in i en mikrofon. Jag sitter dar och pratar med mig sjalv. Om du inte tror mig att det kanns lite muppigt, prova sjalv. Prata hogt, rak ut mot datorskarmen. Ja, man kanner sig lite tontig, eller hur? Jag haller pa att svara pa en fraga och just da rakar jag titta upp pa klockan pa skarmen som sager hur mycket tid jag har kvar. Sahar gick det till sen;
15 sekunder kvar Wow 15, maste verkligen borja runda av har. Nej vanta! vart var jag nagonstans? ahnej det har ar inte bra. 12 sekunder kvar 12 hur kunde det ga sa fort? Okej Johanna, tank, tank! Bara avsluta din mening. 8 Sekunder kvar Skit ocksa!! Det har ar nog den langsta tystnaden i varldshistorien. 5 sekunder kvar Okej nu fort som attan! sag bara nagot som atminstone avslutar meningen. men vad skulle det vara? Jag har for lite tid kvar. Tiden slut, Ditt svar sparas nu Oooookeeeeeej...Det dar kunde faktiskt ha gatt battre.
Men det var nog det enda riktiga missodet dar jag sjalv kande att det gick kapp ratt at helvete.
Dom kommer skicka mina poang till mig om en-tva veckor. Jag berattar for er da hur det gick.
Jag hoppas verkligen att det gick bra, annars vet jag inte vad jag ska gora...


Efter provet nar jag var tillbaka i Aurora, sa gick jag till Hobby Lobby. Det tar kanske 25 minuter att ga dit. Jag var namligen pa jakt efter lite material sa att jag antligen kan komma igang med att mala lite.
Hobby Lobby ar min nya favorit affar! Dom har allt! Helt otroligt, urvalet ar jatte stort. Jag blev inspirerad av att bara ga runt i affaren. Det sluta med att jag kopte konstnarsmaterial for 52 dollar. Hehe, inte riktigt sa mycket jag forst tankt att spendera kanske Men det var faktiskt behovligt.
Sa nu nar jag kanner mig inspirerad vilket nu for tiden ar ungefar alltid sa ar det bara att mala. :D.


Lite andra tankar och funderingar har nu da.

Jag har i manga ar nu lidit av en jobbigt kanslig och torr hud med rodnader och eksem bland annat. Jag maste smorja in mig hela tiden. Och sahar runt host och vinter framforalllt. Den har hosten ar inget undantag! Snarare tvartom. Jag ar sa torr att jamfort med mig sa kanns Sahara oknen som en tamligen fuktig plats. Jag blir tokig, men det finns inte sa mycket jag kan gora at det annat an att fortsatta smorja in mig. Jag luktar i alla fall gott, insmord med alla mojliga produkter.
Kanske ingenting ni ar direkt intresserade av att veta. Men jag har verkligen gatt runt och stort mig pa det har ett tag nu och kande att jag behovde ventilera lite.

En annan sak som har hant ar att igar fredag, sa bjod Mr Hawks Jeffs van som sitter i styrelsen pa Aurora University med mig pa lunch. Tillsammans med hans fru och hans systerdotter Katie. Hela lunchen var endast till for att jag skulle fa traffa Katie. En slags Hej-vill-du-kanske-bli-min-nya-och-enda-van-har-i-amerika-dejt. Hon var jatte sot och jatte snall. Jag var lite nervos forst, allting kandes lite patvingat. Men det var en trvlig lunch. Under lunchen traffade jag Auroras borgmastare. Han skulle bara saga nagot snabbt till Mr Hawks som kanner honom genom jobbet.
Nu har jag traffat bade Auroras och Ciceros borgmastare, hum, shyssta kretsar man hanger i da :p
Aja, jag fick Katies nummer och hon fick mitt sa vi ska val hitta pa nagot har framover nagon gang. Men hon pluggar valdigt mycket just nu, sa det kanske tar en stund, men det gor inget. Huvudsaken ar att jag har traffat henne och att hon var snall. :)


En annan sak som hande mig for nagra dagar sen var att jag kladde pa mig. Jag tankte att jag skulle kla mig i en ny snygg skjorta som jag kopte pa Macy`s i Carbondale. Nar jag har satt pa mig den och tycker jag ser riktigt snygg ut sa upptacker jag nagonting; Alarmet sitter fortfarande kvar nere i hornet pa plagget! Men va fan ar det fragan om?! Larmet gick inte igang nar jag gick ut ur affaren. Jag betalade for den, jag har till och med kvar kvittot.
Stort dilemma! For det forsta sa vet jag inte vart narmsta Macys ligger i forhallande till Aurora. For det andra, jag vill inte komma in Fast an jag har kvittot och be dom ta bort larmet. Det kanns alldeles for mysko och misstanktsamt. Och jag kopte den i Carbondale, sa jag kan inte ringa till dom och saga att Brenda som hon nu hette, gjorde fel.
suck.... Jag tanker losa det har pa mitt satt. Vilket ar att klippa bort larmet och sen sy ihop den igen. Jag kopte darfor lite nal och trad nar jag var pa Hobby Lobby.
Det har ar ynnerligen irriterande. Men ocksa, fast an jag inte har gjort nagot fel alls! lite pinsamt


En till sak; Nu nar jag inte har nagot test att plugga till langre sa maste jag verkligen ta mig in till Chicago!! Jag har varit har i en manad nu men annu inte satt min fot i downtown. Det har maste andras pa! Nasta vecka ska jag besoka Chicago!


Sen var det val inte sa mycket mer for den har gangen. Jag skriver igen nar jag har nagot nytt och spannande att beratta om mitt aventyr har i USA.

Bye bye

tisdag 3 november 2009

Halloween

Hej pa er alla nara och kara! jag hoppas som vanligt att ni mar bra och har det bra vart ni an befinner er pa varan alskade jord just nu.


I lordags var det, som ni alla sakert redan kanner till, Halloween. Halloween i USA ar en ganska stor grej om man sager sa. Ni skulle bara ha sett vad vissa manniskor gjorde med sina hus! Ni vet nar man pyntar upp dom lite festligt Det var pa vissa stallen helt absurt! For mycket prylar om man sager sa.
Jag kan inte beskriva det battre an sa. Men for er alla som har sett filmen Ett paron till farsa firar jul kan ju tanka er det han gor med sitt hus, fast i stallet for julsaker, sa byt ut det mot pumpor, spoken, spindlar, dockor, gravstenar. You Name It
Jag fragade Jeff
Jag Men det ar ju helt tokigt vad vissa manniskor gor med sina hus. Ar det alltid sahar?
Jeff HA! Det har? Det har ar inget! Vanta tills du far se vad folk gor runt juletid.
Hahah, tankte jag, kanske blir sa att jag far se en akta paron till farsa klattra upp pa sitt tak och nala fast ca en miljard julelysningar over hela huset

Ja men Halloween var det ja. Vi akte upp till Glenview dar Sallie bor, dar gjorde sig JD och Eloise redo for att Trick or Trita. JD var utkladd till en Dallas Cowboys fotbollsspelare och Eloise var utkladd till en Dallas Cowboys Cherleader. Ni ska veta att i familjen Davis ar det bara Dallas Cowboys som galler! Dallas Cowboys ar alltsa ett amerikanskt fotbollslag. Det var hur coolt och gulligt som helst att dom matchade varandra.
Vi akte sedan till en av Sallies kusiner som ocksa bor i Glenview och med hans barn och deras grannars barn gick vi och trick or tritade. Det var hur mycket barn som helst ute pa den gatan.
Efter nagra timmar akte vi tillbaka till Aurora. Jeff och jag hade varit och handlat tidagare den morgonen och fyllt upp med ett jatte lass med godis. Och det behovdes verkligen. Det kom hur manga ungar som helst till Jeffs hus. Jag verkligen alskar att ge ut godis till sota barn som ar utkladda upptackte jag. Dom plingar pa dorren och ar hur sota som helst. Eftersom att vi hadet jatte lasset med godis sa gav jag dom hur mycket som helst. Helt underbart att se deras ogon bli enorma nar jag tar en stor handfull med godis och sager at dom att halla upp sina pasar och sen bara oser ner godis.
Ja jag maste nog saga utan att overdriva det minsta att jag nog ar en av varldens basta godisgivare Oj nejmen hoppsan, vad hande med odmjukheten dar? Haha, det kan ju alltid undra :)

Jag maste bara beratta for er nagra av mina absoluta favoriter vad gallande kostymer som jag har sett sahar runt Halloween tider. Glom inte bort att det ar pa sma pojkar mellan kanske 6-10 ar som jag har sett dom har pa, vilket go det annu mera klockrent.
Tva broder utkladda till Mario och Luigi. En Michel Jacksson. En Wolverin. En The Punisher. En pizza kille- han hade mustach och istallet for pase en massa pizzakartonger han sammlade godiset i. Och sa var det en liten kille, vad ska jag bskriva han som nu da? Hum, man kan val saga att han var en Snoffsig herre. Han hade frack, hog hatt, kapp och monokel.

Det var min Halloween i Amerika det. Ganska lyckad om jag far saga det sjalv :)


Jag vet att det ar manga av er som ar sa valdans nyfikna pa hur jag bor har i Aurora och hur det ser ut. Sa, efter allas begaran har jag tagit mib babis och sprungit runt som en forvirrad hona och tagit kort pa allt som kunde vara vart att ta kort pa. Efter att noga ha valt ut dom basta ska ni nu fa se bilder pa hur jag har det.
Det har ar valdigt viktigt. Nar ni tittar pa bilderna sa vill jag att ni ska tanka pa laten "Our House,in the middle of the street" Den passar sa bra in tycker jag


Dom tva speglarna som sitter mellan bada fonstern. Det forsta man ser nar man kommer in i mitt rum.


Utsikten fran mitt fonster


Mitt kontor. Dar jag utfor valdigt viktigt arbete.


Sadar ser jag ut nar jag totalt gosar in mig i min Qeen Size sang


Toaletten pa overvaningen som jag delar med JD


Min tandborste. ah vanta, jag fick just ett mejl... Asch, det var inget speciellt. Bara intresseklubben som nu har startat ett krig mot mig


Trappan ner. Eller ar det egentligen trappan upp? klura pa den ett tag du.


Koket, med TV rummet i bakgrunden


Wow. Kallt vatten direkt ur frysen. Coooooolt


Valkommen in


Vart hus...


...Pa mitten av gatan.

Det dar var alltsa den lilla rundturen av Jeffs hus har pa Garfield Avenue. Hoppas ni gillade det.


Just idag sa har jag skypat Skype, ett programm pa datorn som gor det mojligt att prata och se varandra med en webbcam genom internet med mina tva sma powerpuffar. Dvs Jojo och Hevin! Det ar alltid lika roligt att fa prata med dom. Men gud vad ensam jag kanner mig nar dom inte ar med mig. Haha vi har lite planer pa att nagon gang i framtiden flytta ihop tillsammans och leva ett fantastiskt, roligt och galet liv. Det har har nu Jojo funderat ganska mycket pa och skrivt ett inlagga i sin blogg som handlar om hur det skulle se ut om vi bodde tillsammans och om bade Hevin och Jag skulle bli gravida samtidigt. Hahaha det har ar sa fruktansvart roligt, bara for att jag absolut kan se det ga till nastan sadar. Ni som har lite tid over. Las den! Ni kanske far en liten battre forstaelse i hur varan helt underbara vanskap fungerar.
http://fruitloops.blogg.se/2009/october/if-we-lived-together.html
Jag skrattde hogt och ljudligt.


Nej men sa mycket mer har val inte hant. Jag tranade idag, det gick bra, inga problem dar.

Sen nar Jeff kom och hamtade mig fran gymet sa fick jag kora Jeffs bil! WOW Det var Jeffs ide, jag var valdigt osaker forst och ville inte alls, men med tanke pa att Jeff sa gott som jobbar med att overtala folk dagarna i anda, sa hade jag ingen storre changs att vinna den disskutionen. Jeffs bil ar automatvaxlad. Det var fruktansvart forvirrande att en av pedalerna saknades. Detta resulterade i att jag varje gang som jag gasade eller bromsade infor att svanga tryckte extra mycket pa bromsen. For det ar ju den foten som i vanliga fall trycker pa kopplingen. Till raga pa allt sa var bromsarna pa Jeffs bil nagra slags superbromsar som i vanliga fall anvands for att bromsa stora frakttag eller rymdraketer och liknande ting. Varje gang jag snuddade det minsta ytte pytte lilla pa bromspedalen sa tvarstanna hela bilen! Ja du, den lilla korta resan hem pa vanligtsvis tre minuter kandes oandligt mycket langra och krangligare i mitt latt forvirrad tillstand. Och allt pga att vaxelspaken inte fanns.
Sa det kan ga.

Jag haller pa att plugga for fullt. Pa lordag galler det. Da tar jag mitt engelska test och kan forhoppningsvis soka skolor sa fort som mojligt.

Men nu maste jag sluta. Skriver till er snart igen.

Puss och hej leverpastej