tisdag 21 oktober 2014

Ich bin aine Wiener!

Ja, Wien var det då alltså!

Det var längesen jag skrev, men det har vart gaaaaaanska mycket nytt att ta in. Vilket lämnar lite tid, ork, lust, energi, vilja, inspiration, till att skriva i bloggen. Men nu så!


Ja på tal om det. Jag har haft en hjärn-fis. Trodde att en av mina inlämningsuppgifter hade deadline nästa måndag...NAHAA! Så var det inte. Det är deadline redan nu på måndag. Vilket betyder att jag har just nu så mycket att göra att jag bestämde mig för att skriva i bloggen istället. *snyftar i vild förtvivlan*

Nej men, ja ni vet Stressigt! Minst sagt.


Det om också hände var att efter sex dagar i Wien så pajade min hårddisk. Dubbelsuck.. Men min kära, effektiva pojkvän köpte en ny dator till mig illa kvickt, sände den hit, och nu är den här. Tack alla som har bidragit till den! För vad jag förstår, att trots mina protester så är detta nu en julklapp till mig från er alla. Tack.


Vad mer ska jag säga? Jag har det som sagt var stressigt. Jag läser sammanlagt sju kurser. Inte för att jag vill jag vill inte utan för att jag måste. Sju kurser är väldigt mycket för en liten icke stresstålig flicka från Sverige. Jag måste läsa 30 högskolepoäng medans jag är här. Och wiihoo, tur för mig så har de tysktalande länderna bestämt sig för att ha ett skolsystem där kurserna är värda melan 3-4 hp. Perfekt. Jag har hittat en kurs som är värd 8 hp. Men det blev ändå sammanlagt sju stycken olika kurser.


Jag har inte jättemånga vänner, ganska få faktiskt. Men det är en tjej som jag umgås med som är trevlig och rolig. Hon heter Myon uttalas Mion och hon kommer från Korea. Vi har varit ute och fikat, ätit, gått ut och dansat lite också.

Det  som är grejen i Wien Österrike och en massa andra länder också är att det är tillåtet att röka inomhus på typ Cafeér, restauranger, pubar, ja överallt egentligen. Det här är ju jag inte så van med som ni säkert förstår. Och som ni alla vet tycker jag att cigaretter är ganska äckligt bljää, äckelpäckel! Men men, vi är ute och dansar och det är en ridå av cigarettrök på klubben. När jag väl är för trött betoning på för, för att dotter till min far som jag är, så trött är jag så fort klockan har slagit 20 oberoende av hur många timmars sömn jag har haft kvällen innan så tar jag mig hem där runt 01 tiden. Det är när man kommer bort från klubben, bort från rökridån och alla svettiga dansande människor, som man riktigt käner hur mycket man stinker. Det sitter överallt!  Det luktar och känns som en hinna med äckel på huden, som man bara vill dra bort. Och håret! Håret! Det stinker allra värst!!... Så vad gör man då när man kommer hem, helt slut, hungrig, salongsberusad, har ont i fötterna och är så trött att man på riktigt tror att om man blinkar till så skulle man somna rakt uppochner ståendes där man står med ena skon slängd tvärsöver rummet och vänster hand som febrilt försöker få av strumpan på ja olyckligtvis den foten du fortfarande har skon kvar på? Går man och lägger sig? Får man den sömn man så desperat behöver? Nej! Nej, för nu måste man duscha! Man kan absolut under inga som helst omständigheter lägga sig ner på sin kudde, sitt lakan och smitta sin säng med den äckelpäckliga lukten. Under inga som helst omständigheter, det luktar seriöst så äckligt om mitt hår att jag nästan kräks.  In i duschen bara. Som ni alla vet säkert så har jag låtit mitt hår växa ut. Ni har väl alla sett mig vet hur det ser ut. Det är långt, spretigt och gör aldrig som jag vill. Och det tar, en hel jäkla evighet att duscha det! Har man tur, kanske hela den processen med in i duschen, shampoo,skölja, balsam, skölja, ut ur duschen, torka, borsta, smörja och smörja lite till för jag har en hud som förvandlas till fnöske om jag inte använder löjliga mängder hudkräm, framförallt efter duschen tar en timme om man har tur.

Jag gnällde över det här till mamma över skype och jag sa saker som: Whää, du vet inte hur det är. Du har aldrig festat och luktat unkskunk och måste ställa dig och duscha missenassen när du vara vill sova! Och mamma svarar lite fint: Är du knäpp eller?! Jag festade på 80-talet! Då var det inget rökförbud i Sverige. Det spelar ingen roll hur sen/tidigt det är, hur trött man är eller hur jäkla packad man är, man ställer sig i den där duschen!  Mamma, förlåt, jag hade ingen aning om vad ni gick igenom på det ociviliserade 80-talet. Nu förstår jag vilken jäkla pärs det måste ha varit att festa på den tiden. I salute you.


Om jag har råkat göra någon upprörd över mina kommentarer om att rökning är äckligt så vill jag säga Ja det är jäkligt äckligt och om du röker så skäms! Sluta genast upp, det är äckligt och ohälsosamt på så många nivåer. 


Jag höll på att försova mig i måndags. Det var väldigt längesen jag försov mig så mycket att jag faktiskt kom försent. Kan inte ens minnas när det var senast. Men i alla fall. Jag har ställt klockan på 07.00. Jag har föreläsning som börjar klockan 10. Det betyder att jag måste lämna lägenheten runt 9.15 för att hinna. Jag tänkte gå upp tidigt, dricka en kaffe och svara på massa mejl. Klockan ringer, jag snoosar en liten stund som sig bör och sen tänker jag: Okej, dags att stiga upp. Sen och nu svär jag vid alla högre makter blinkar jag. Den här blinken visar sig vara i ungefär två timmar. När jag har blinkat färdigt tänker jag skumt, min kropp känns lite annorlunda än vad den gjorde för en mikrosekund sedan och är det inte lite ljusare i lägenheten? Panik. Tittar på klockan- hon är 9.10. Fort, fort, foooort!  Det här är ingen övning, på med kläder, skit i kaffet snyft spring till tunnelbanan. Jag hann. Men ändå, blev inte många mejl skickade den morgonen.


Nej men älskade familj. Nu måste jag sova. Vi hörs snart igen. Kram på er.